b a (r) n b r y t a n d e

En ba(r)nbrytande blogg om ofrivillig barnlöshet och vanlig hederlig ångest

Syskonförsök

Kategori: Syskonförsök

Jag sitter aldrig ner på offentliga toaletter, inte heller denna gång. Jag balanserar på tå samtidigt som jag försöker kissa på stickan samt undvika kiss på händerna. Det var en konst helt klart. När jag tittar upp ser jag hur han försöker attackera kundvagnen med sin två små tänder. Han ser nöjd ut. Sen tänderna brutit upp ska det ätas på allt. Apoteket ligger vägg i vägg och nyss köpte jag det dyraste testet de hade. Hon såg road ut när hon frågade i kassan "var det bra så?". Ja tack, tyckte jag och ville hon skulle skynda istället för att uppta min dyrbara tid. Jag var ju kissenödig. Kände mig som en förlorare. Jag hade ju lovat att inte göra såhär ändå hade jag sjunkit så lågt att jag smygit iväg i ett "ärende" och i hemlighet köpt ett test. Ännu värre var att jag tog testet på en snuskig kundtoalett som stank öl och fylla.

Jag pratar med honom hela tiden för att han inte ska tappa tålamodet. Jag är nog gravid. De billiga stickorna från ica visade typ ett streck för ett par dagar sen om man tittade noga förstås. Plötsligt händer det. Tänk om det plötsligt händer. Ska jag berätta på fars dag? Han kommer bli glad. Lättad till och med. Två barn under två år. Läskigt. Ett har varit tufft men så cool jag skulle vara. En ny chans att vara mindre orolig och han skulle få ett syskon och vi skulle inte vara så förfärligt gamla.

Det syns bara ett streck. När jag fick plus den där enda gången syntes det efter 20sek. Det här tar tid. Känns som vi varit här inne en evighet nu. Hoppas ingen behöver just denna toaletten på ett tag. Tittar igen. Ett streck. Konstigt, jag känner mig gravid. Tittar ännu en gång. Nej, det händer inget mer. Nu har det gått fem minuter, kanske sex. Fy fan för mig. Hur kunde jag svika mig själv så? Efter allt vi gått igenom. Jag borde veta bättre. Kan inte tappa det den här gången. Inte som då. Jag känner mig otacksam. Jag har fått mer än många andra. Varför är jag aldrig nöjd?

Jag känner tårarna börja komma. Så jävla orättvist att tvingas leva i detta. Han tittar på mig, börjar sparka med benen och vifta med armarna. Jag kysser hans panna. "Snart klar älskling". Sen kastar jag gravidtetstestet i soporna bland ölburkarna helt obrydd över att någon kan se. Jag vill härifrån. Det räcker nu.