b a (r) n b r y t a n d e

En ba(r)nbrytande blogg om ofrivillig barnlöshet och vanlig hederlig ångest

Det dåliga samvetet

Kategori: Allmänt

Det dåliga samvetet har entrat i mitt liv och verkar vara här för att stanna. 
 
Jag tycker inte att vi förändrats som människor eller att livet tagit en hästvändning sen vi fick bebis. Allt har blivit djupare, starkare och till det bättre men samtidigt känner jag mig helt oförberedd på den frustration som så ofta uppstår. När man ammat, ammat och ammat, bytt blöja, lekt, vilat och allt det där och bebis ändå inte är nöjd. Då blundar han hårt, blir okontaktbar och skriker. Detta skrik. Då blir jag en urlakad trasa. All kraft går ur mig och jag blir frustrerad. Har ofta frågat vad han vill och vad det är för fel. Men bebisar kan bara kommunicera med skrik. Det har jag förstått. För det är SKRIK hela tiden. Igår gjorde jag allt det där man bör och när ingenting hjälpte satte jag han i bärsele på mage och på med hörlurar och sen vandrade vi runt och runt i huset med öppen planlösning. Sen rätt vad det var bestämmer sig bebis för att skratta i en kvart åt allt. Åt mamma, åt pappa, åt hund, åt pruttljud, åt tunga. Då får man lite av vad som kan kallas energi till nästa attack. 
 
Det hjälper att träffa andra föräldrar. Ja, inte dem som säger sig ha bebisar som sover hela nätter och aldrig är missnöjda. Dem ljuger eller besitter supermom egenskaper som de gärna få dela med sig av. Nej, jag hänger med de dödliga. De som sitter på toalettlocket och bläddrar i tidning när bebis nöjer sig en stund på skötbord, de som tar barnvakt för att andas i fred, de som undrar var de gett sig in på, de som vill låta bebis sova utomhus så de kan sova ostört. 
 
Men när jag lyckas med bedriften att morgonskita, torka mig och tvätta händerna med bebis i famn då är allt förlåtet. Då känner jag att det här fixar sig och jag gör faktiskt så gott jag kan. 

KOMMENTARER:

  • Anonym säger:
    2016-02-15 | 19:20:59

    Jag har haft en sådär nöjd bebis och visst kände vi oss som bra föräldrar men insåg att vi bara haft tur. Nummer två var en skrikis och det var jobbigt. Nuvarande är mitt emellan. Man tycker lika mycket om dem ändå. Och den nöjda blev missnöjd senare. Han blir kanske jättenöjd sen! Lycka till!

Kommentera inlägget här: