b a (r) n b r y t a n d e

En ba(r)nbrytande blogg om ofrivillig barnlöshet och vanlig hederlig ångest

Ett mirakel

Kategori: Gravid

Min hjärna går på högvarv hela tiden nu. Jag tänker mycket bakåt. Önskar att saker varit annorlunda. Sen tänker jag framåt och drabbas av panik när tanken på att ta hand om en egen fyrakilos bebis. 

Hela tiden läser jag om nyfödda i morgontidningen. Jag ser föräldrar med barn på stan. Jag tänker alltid att det är så märkligt att de fått barn. Ibland flera stycken. De går där och småpratar som om ingenting. De verkar inte förstå hur konstigt det är. Att de är föräldrar. Till barn. Som legat i mage och vuxit och sen kommit ut. Att tänka att det finns mammor och pappor som lyckats med det så många gånger som upp till tio är helt oftattbart. 

Jag vet inte ens om min lever. Knappt hur den tog sig dit. När jag håller min hand på magen förstår jag ingenting. Ofta stannar jag framför spegeln och stirrar på mig själv. Vänder mig i profil. Tänker på alla gånger när jag inte var gravid och spände ut magen. Jag ville känna hur det var. Nu behöver jag inte anstränga mig. Jag ser en bulle. Jag känner den. 

Det var väl det fina med att det hela tog lite tid. Jag förstår vilket mirakel det faktiskt är att vänta ett barn. 

KOMMENTARER:

  • Emilie säger:
    2015-07-24 | 14:41:13

    Tänk att ett hjärta tickar i din mage. Så stort.

  • Sannife säger:
    2015-07-24 | 23:49:59
    Bloggadress: http://karlekochvantan.spotlife.se

    Oj så mycket jag känner igen mig i detta inlägg. Allt från att stå och spänna upp magen, för att se hur man kommer att se ut när man äntligen är gravid. Till att vissa personer bara blir gravida, helt utan att ens behöva tänka att det inte skulle kunna bli så.
    Det är veklingen ett mirakel att vänta och få barn, och jag tror faktist inte att alla inser det.

Kommentera inlägget här: