b a (r) n b r y t a n d e

En ba(r)nbrytande blogg om ofrivillig barnlöshet och vanlig hederlig ångest

Inte konstigt man känner sig ensam

Kategori: Allmänt

Det här med att barn blir till över en natt, mellan p-piller, eller hux flux när du ligger och sover eller utan att ha en jävla aning det är lurendrejeri. Det är bara sånt kvinnor säger till andra kvinnor för att man tror att kvinnor emellan tävlar i att vara mest fertil. Meningen "vi försökte inte ens" är totalt irrelevant såvida du inte käkar en p-piller karta om dagen eller körde med dubbla kondomer och fortfarande inte hade tagit ut din pesar. För lyssna här. Har man pratat om att vilja ha barn, har sedan sex utan att skydda sig, ja då FÖRSÖKER man. Du är inte mer kvinna för att barn "bara blir" än om du planerat ett. 

Min irritation vänder sig inte som man kan tro till de superfertila. De som "inte ens hade börjat" eller "inte visste det skulle gå så fort" eller "det bara hände". De kvinnor som mallar sig för något så dumt är bara korkade (i snällare mening naiva). Jag blir förbannad på kvinnor som försökt och försökt och försökt sen tidernas begynnelse men ändå låtsas som ingenting när bebisen är född. Kvinnor som inseminera, gör ivf, äter medicin, äggdonation, som har oregelbunden ägglossning. Varför håller vi käften? Om vi inte orkar under resans gång så varför är vi inte öppna med vår berättelse när sagan fått ett slut? 

Om vi ska bidra till en mer nyanserad bild av det här med att "skaffa barn" som det så fint heter då kan vi väl inte bara låta det superfertila skrytmorsorna få komma till tals. 

Inte konstigt man känner sig ensam. 



    

KOMMENTARER:

  • Anonym säger:
    2015-05-14 | 02:16:05

    Så otroligt enig med dig! Exakt så har jag tänkt sen vi började med i för 4 år sen och har 5 missfall bak mig.
    När vi väl blir gravida så ska jag blåsa ut den nakna sanningen.

  • Sara Haggårds Andersson säger:
    2015-05-14 | 08:07:33
    Bloggadress: http://rebellmorsan.blogg.se/

    För mig handlar det om att jag vill och har behovet att berätta, men min man vill inte att jag ska vara öppen med det (trots att det är mig "felet" sitter i) Jag måste respektera honom, så det är fler sidor av myntet ibland. Håller med fullt ut att det bör uppmärksammas och det vore något man berättar, men tyvärr.

    Kram kram

  • Anonym säger:
    2015-05-14 | 21:33:16

    Förut tänkte jag att när jag blir gravid så ska jag kasta hela min historia i ansiktet på alla som vill och inte vill höra. Sedan tänkte jag att herre gud, som om jag är den enda som har problem. Mitt ältande om eländet skulle förmodligen bli jobbigt för de som fortfarande håller på och tragglar med ivf. Men så blev det tvärtom... Jag blev inte gravid på våra tre ivf-försök. Det blev däremot folk runt omkring mig, och jag kommer att långsamt plågas om de går runt och berättar lyckliga ivf-historier som gör att folk tror att ivf löser allas problem. Alltid. För det är uppfattningen jag oftast möter...

  • Emelie säger:
    2015-05-17 | 12:51:35

    Jag är just nu gravid i vecka 9, så vi håller tummarna. Men jag känner att jag inte kan berätta vår historia. 2 1/2 års försök och nu i väntan på ivf då blir jag gravid trots att reproduktion medicin sa att ivf är enda alternativet. Tänk om jag berättar detta för en medsyster med flera försök. Jag fasar för den dagen jag ska outa min graviditet för mina ttc-systrar.

  • Intejag säger:
    2015-05-19 | 12:37:57

    Vi kämpade och genomgick 3 missfall och 1 hotande missfall. Och jag har berättat för allt och alla! Det har varit skönt och har inte mött någon som tatt illa vid sig.

Kommentera inlägget här: